La Cuchara de San Telmo - trångt, stökigt och vansinnigt gott!

Typ av måltid: Middag

Plats: San Sebastian, Spanien

Datum: 22 juli 2014

Bäst: Foie gras med kanel och rörsocker, kalvkinder med kikärtspuré och rock octopus
Guide Michelin: -

The World's 50 best: - 

Övrigt: 

Webbsida: http://www.lacucharadesantelmo.com

Innan vi åkte på sommarens utlandssemester till San Sebastian gjorde jag förstås en hel del research på nätet för att välja krogar. Jag frågade även mina vänner på Matkonsulatet och fick tips av en spansk medarbetare. Hon rekommenderade La Cuchara de San Telmo. Vi bestämde oss för att prova stället den första kvällen och plats mötte vi upp vår vän J, som också var på semester i stan.

Trångt

Meny

Lokalen är avlång och det var mycket folk överallt, utmed ståbord vid väggen och i baren. För att beställa måste man tränga sig fram till baren. Det är högljutt och härligt. På menyn finns halv- och helportioner av rätterna, och på väggen bakom baren är det samma rätter, fast i pintxosstorlek (Baskiens tapas). 

Fullt ös bakom baren 

Efter lite klurande beställde vi 8 rätter och tre glas sidra, torr cider från Baskien som med fördel hälls upp från hög höjd. Dags för presentationen. Först ut, Veal cheeks slow cooked in red wine with puree of garbanzos and garlic. Väldigt möra och fina kalvkinder. Purén av kikärtor och vitlök passade utmärkt till och stora havssaltskristaller uppepå köttet gav en extra dimension. Toppklass!

Kalvkinder 

Vi beställde även en krämig svamprisotto med getost och persilja. En utmärkt, väldigt krämig risotto med härligt genomträngande svampsmak. Högt betyg!

Svamprisotto med getost 

Rock Octopus – ett stycke bläckfisk av utmärkt kvalitet. Perfekt tillagad och med en vansinnigt god konsistens. Inget segt gummi här inte. En chimichurri som var spicy och som gav en perfekt syra. Flera härliga sugproppar som C blev rädd för…

Rock octopus

Aged beef with top sirloin steak with nora peppers and feta in escabeche. En härligt hängmörad biff som grillats lätt och fått en röd kärna. Väldigt mör, härlig köttsmak. Till detta bl.a. en fetaostfylld paprika med lite sting. Utmärkt kombination.

Aged beef

Crispy suckling pig from Segovia, slow-roasted with beer. Väldigt mör och god. Krispig yta gav en ytterligare dimension. Gott!

Suckling pig

Roasted king prawn with arbequina olive oil and vanilla. Det finns räkor. Och så finns det räkor. Och så finns det vansinnigt goda king prawns. Detta var en senare. 

King prawn

 Torskkinder – härlig konsistens med bra tuggmotstånd.

Torskkinder

Foie gras med rörsocker och kanel. En väldigt vällagad och otroligt välsmakande bit foie gras. En av de bättre jag ätit! 

Foie gras

8 pintxos

 Till maten drack vi en härligt torr baskisk sidra. Mycket gott!

Upphällning från hög höjd, som sig bör

Sammanfattat är La Cuchara de San Telmo en genuin och härlig restaurang med fantastiska råvaror. Stämning är god och det var alltid mycket folk. Bör ej missas i San Sebastian!

Shibumi - en lite finare izakaya i Stockholm

Typ av måltid: Middag

Plats: Stockholm, Sverige

Datum: 11 juli 2014

Bäst: Beefslider & fish and chips
Guide Michelin: -

The World's 50 best: - 

Övrigt: Nyöppnat

Webbsida: http://shibumi.se

En av mina favoritkrogar i Stockholm gällande kvalitet i förhållande till pris är Råkultur. Jag har varit där ett flertal gånger och alltid varit väldigt nöjd. Under samma ägarskap och i samma hus finns även gruppens förnämsta, 1-stjärniga Esperanto. Jag har aldrig varit där, men hört väldigt gott om stället. Mot bakgrund av detta blev jag väldigt nyfiken när jag för mer än ett halvår sedan hörde att Sayan Isaksson skulle öppna nytt i källaren i samma hus på Kungstensgatan.

Entre

Shibumi är en s.k. Izakaya. För att förstå begreppet mer googlade jag snabbt:

"An izakaya (居酒屋^?) is a type of Japanese drinking establishment which also serves food to accompany the drinks. They are casual places for after-work drinking."

Jag hade läst i Metro att stället skulle vara mer fine dining-influerat än en typiskt japansk Izakaya. Inte mig emot.

Interiör

Interiören var spännande! Kompakt, men ändå luftigt, och en härlig känsla. Lite olika sektioner att sitta och äta. Vi blev visade till den inre baren, i vänstra hörnet på bilden ovan.

Menyn var intresseväckande och det var många rätter jag blev sugen på att prova.

Meny

Appertizer

Vi började med att ta in en enkel laxsashimi från Frøya utanför Trondheim, ett område känt för väldigt god kvalitet på fisk och bl.a. pilgrimsmusslor. Laxen höll väldigt god klass, mycket bra textur och smak.

Sashimi på lax från Frøya

I grönsaksväg valde jag en tempurafriterad blomkål, vilket visade sig vara ett riktigt toppval! Härligt frasig och god.

Tempurafriterad blomkål

Bardukning

Efter blomkålen var det dags för Shibumis fish and chips på marulkkind med koreansk remouladsås. Detta var också en väldigt bra rätt. Härligt frasig och ganska tunn frityrsmet samt en fast och köttig marulk. Perfekt med den lite spicy koreanska remouladen till. Väldigt lik nivå med Fish and Chipsen på Flying Elk, som också är fantastiska. Kanske att jag personligen gillade denna en liten aning mer. Eller så måste jag helt enkelt gå tillbaka till The Flying Elk och käka deras fish n chips igen, då det var ett tag sedan nu.

Fish and Chips på marulkkind med koreansk remoulad

Ångad gös med fiskbuljong som C valde.

Min sista maträtt blev Shibumis beefslider på 48-timmars shortrib med kimchi, briochebröd och mayo. Otroligt möra små miniburgare. Ingen färs på rib, utan små megamöra och trådiga shortribbitar. Dessa slank ner väldigt enkelt! Fina var de också :)

Beefslider på 48 h shortrib

Som avslutning, en strut med äpple-ingefära-shisosorbet. Friskt och delikat och en kul servering.

Äpple-ingefära-shisosorbet

Därefter kom notan, som jag såhär några månader senare inte helt minns vad den slutade på.

Notan

Shibumi är ett mycket trevligt och lite annorlunda tillskott i Esperantofamiljen. Mycket finess, en kul och avslappnad interiör och väldigt bra råvaror gör att jag absolut kommer tillbaka.

Sushi Sho - genuin japan vid Odenplan

Typ av måltid: Middag

Plats: Stockholm, Sverige

Datum: 26 juni 2014

Bäst: Halstrat laxslag, piggvarslag, matchaglassen
Guide Michelin: -

The World's 50 best: - 

Övrigt: Nyöppnat

Webbsida: http://www.sushisho.se

De senaste veckorna hade jag sett några bilder på Instagram och läst någon recension om ett nytt och lovande sushiställe vid Odenplan, där det stod:

"...uppenbart att det här är ett ställe som verkligen brinner för sushi. Riset är importerat från Japan. Soyan är gjord under hantverksmässiga former. Wasabin är (i mån av tillgång) färskriven och fisken är, som det står på hemsidan, ”grymt bra”..." 

Det talades om ett litet, genuint ställe med fantastisk kvalitet. Jag kände mig tvungen att testa detta tips. Och jag blev inte besviken...

Exteriör

Väl på plats insåg jag direkt att detta är ett litet ställe och att vi hade tur. Vi tittar in, personalen hälsar glatt och vi frågar om det finns någon plats. 2 lediga platser i baren! Totalt är det cirka 10 platser runt baren och 4 platser utöver dessa. I mitten står två kockar och formar riset i händerna och placerar någon typ av fisk uppepå. Menyn sitter uppspikad på väggarna. Det är ingen stress - vi sätter oss, tittar lite runt om oss och börjar efterhand prata lite med en av kockarna. 

Eftersom jag läst att den gode Juan Arzak tycker det är trevligt när gästerna väljer det "konstigaste" på menyn, just för att stimulera kocken till kreativitet och att komma på nya rätter, tänkte jag att jag skulle ta något som jag nödvändigtvis inte känner mig helt komfortabel med. Det fick således bli en Omakase-meny: en meny som endast serveras i baren och där kocken väljer sushi som serveras en efter en. Bring it on!

Meny

Mycket gott

Baren

Så, min servering började med en liten förrätt på torsk och yuzu. Delikat och enkelt. Bra syra. 

Förrätt

Te

Efter förrätten började serveringen av bitarna, en efter en, med i snitt 5 minuters mellanrum. Den trevlige Carl Ishizaki presenterade varje bit med en allvarlig min med en stor portion inlevelse. Spännande!

Och nu till sushin. En efter en kom bl.a.Piggvarslag, Halstrat laxslag, röding, tonfisk, valthornssnäcka (!), sjöborre, seabream och laxrom med vakteläggula. Alla fantastiskt bra råvaror.

Skreitorsk

Seabream

Pilgrimsmussla

Halstrat laxslag

Tonfisk

Makrill

Röding

Piggvarslag

Valthornssnäcka

Sjöborre

Laxrom med vakteläggula

Strut med sjöborre och pilgrimsmussla

Alla varianterna var riktigt bra. Favoriterna var laxslag och piggvarslag - den fetaste delen av fisken. Smörigt och vansinnigt gott! Sjöborre, som jag åt för första gången på Sardinien förra sommaren, var en annan favorit. Valthornssnäcka var kul att prova! Laxrom och vakteläggula var en läcker kombination.

Faktum är att jag gillade Sushi Sho så pass bra att det blev ett besök till redan en vecka senare. Jag hade vid det tidigare besöket sneglat på andra delar av menyn och bl.a. sett att det serveras annat än sushi, t.ex. Donburi, en japansk rätt med högrev, lågtempererat ägg, pickles, svartrot och bladspenat. Tillbaka andra gången, så passade jag på att prova denna. För 145 kr är det ett fynd. Med en temaki på Hjälmargös som förrätt och ett harmoniskt glas av naturvinet Domaine de Majas, som jag tidigare druckit på Speceriet. Som avslutning en Matchaglass med melon, en glass baserad på grönt te, som gav en härlig, lite bitter smak, i den vansinnigt krämiga glassen. Topp!

Temaki på Hjälmargös

Donburi med högrev

Matchaglass med melon

Jag gillar Sushi Sho. Råvarorna håller väldigt hög kvalitet och Mr Ischizaki har en stor kompetens. Att få en hel Omakase-meny med 12 serveringar samt en förrätt för 255 kr måste anses som en väldigt prisvärd gastronomisk upplevelse i Stockholm just nu.

Känslan hos Sushi Sho är lite ovanlig. Det känns på ett sätt väldigt välkommet, utan att någon för den del står i dörren och välkomnar. Eftersom hela stället är väldigt fokuserat runt baren, där kockarna står i mitten, är detta restaurangens epicentrum. Det är därifrån det kommer ett "Hej och välkommen" när vi stiger in i lokalen, en lokal som inte är mer än 15 kvadratmeter stor. Det är därifrån vi serveras av kockarna genom att de sträcker sig över baren och placerar maten på skifferskivor framför oss. Det är i baren interaktionen med kockarna pågår, om man så önskar. Jag fick aldrig någon känsla av "merförsäljning", utan bara en känsla av ett genuint hantverk och en passion, som genomsyrar allt och som är vansklig att beskriva. 

En känsla som gör att jag absolut kommer tillbaka.