Lilla Ego - ny kvartersstjärna i Vasastan

Typ av måltid: Middag

Plats: Stockholm, Sverige

Datum: 14 december 2013

Mat: 8,5 av 10

Service: 8,0 av 10
Prisvärt: 8,5 av 10
Bäst: Den friterade savoykålen med parmesankräm och saltmarängglassen
Guide Michelin: Nyöppnat 

The World's 50 best by San Pellegrino: Nyöppnat
Övrig utmärkelse/rekommendation: Nyöppnat
Webbsida: http://www.lillaego.com

Tidig lördag kväll i närheten av Odenplan funderade vi på vad att äta för kvällen. Jag hade tidigare försökt boka bord på nyöppnade Lilla Ego på Västmannagatan några gånger, men ofta hade det varit fullbokat. Nu tog vi en chans och gick förbi, och som tur var fanns två drop in-platser kvar (klockan var 17:30, dvs inte peak time), så dem tog vi.

Lilla Ego är en restaurang av 2 x Årets Kock: 2013 Daniel Räms och 2008 Tom Sjöstedt. Restaurangen ligger på den inte allt för restaurangtäta norra delen av Västmannagatan (norr om Odenplan) och lokalen ger inte något extravagant intryck utifrån. Väl inne är känslan annorlunda. Det är väldigt enkelt, men rustiskt och framförallt mysigt. På väggen hänger kvällens rätter upptejpade. I menyn finns några rätter som alltid serveras. Köket är öppet och lokalen nästan full. Krögarduon har velat skapa en opretentiös kvarterskrog, något de i mina ögon lyckats löjligt bra med.

Drop in-platser vid baren mot det öppna köket 

Öppet kök

Vanlig meny

Delar av kvällens meny på väggen

Innan maten serverades fänkålsbröd och ett smör med solroskärnor. Lite ovanligt men gott.

Bröd och smör med solroskärnor

Till huvudrätt valde jag rätten "Kål, glaserad, friterad och rå, serveras med parmesan och lammstek" från väggen. Det valet ångrade jag inte. En fantastisk anrättning där framförallt kålen spelade en central och spännande roll. Friterad savoykål med parmesankräm på, vansinnigt gott! Lammet var riktigt mört och skyn fantastisk. En väldigt god rätt! Till detta ett glas Pinot Noir från Loire, lite mer ruff än de från Bourgogne. C tog från den vanliga menyn en algrimmad långarygg med sparrisbroccoli, lättrökt broccolikräm samt minutångade blåmusslor och blåmusselsås. En väldigt fin fiskrätt där de broccolin gjorde stordåd och musslorna gav en fantastisk smak.

Kål och lammstek 

Algrimmad långarygg med broccoli och blåmusslor 

Pinot Noir från Loire

Efter maten kunde vi inte motstå Drömdessert för 2 personer, konserverade hallon i brynt smör, citron och salt marängglass. Så drömskt gott. Gå hit bara för denna! Salt, lakritstouch, hallon... Fantastiska kombinationer!

Drömdessert

Vad som ger restaurangen en extra positiv känsla är att kockarna själva kommer ut och serverar och framförallt berättar om maten. Detta ger tillfälle att diskutera och prata lite med dem, vilket är väldigt skoj! I synnerhet med så skickliga krögare som bägge blivit utnämnda till Årets kock i Sverige.

Tom Sjöstedt serverar gäster

Hos Lilla Ego verkar det "gröna" på tallriken spela en essentiell roll. Köttet/fisken kommer ofta i andra hand. Ganska likt Gro. Jag gillar det. Jag lägger till Lilla Ego till samlingen av några senare favoriter i Stockholm i ungefär samma kategori: Smörgåstårteriet, Gro och Adam & Albin. Lilla Ego levererar utomordentligt på konceptet kvarterskrog med fantastisk mat är riktigt lyckat. Jag hoppas på ett erkännande i Guiden nästa år. Höga poäng!

Pubologi - Bättre än en brittisk gastropub

Typ av måltid: Middag

Plats: Stockholm, Sverige

Datum: 18 november 2013

Mat: 8,5 av 10

Service: 8,0 av 10
Prisvärt: 8,5 av 10
Bäst: Hamburgaren och dovhjortstartaren
Guide Michelin: Best value/charming restaurant 

The World's 50 best by San Pellegrino: -
Övrig utmärkelse/rekommendation: White Guide 75/100
Webbsida: http://www.pubologi.se/index.php?welcome=1

Många vänner, bl.a. Erik, hade rekommenderat eller pratat väldigt gott om Pubologi i Gamla stan. Därför tog jag med en vän från London för att besöka denna "Gastropub på vårt eget vis". Mitt sällskap kvällen till ära, en tysk vän som bor i London sedan många år tillbaka, var efter middagen snabb att konstatera att Pubologi är bra mycket bättre än en gastropub i England (även om sådana också kan vara alldeles förträffliga, t.ex. The Masons Arms i Battersea). Servitören påpekade dock att Pubologi är en gastropub just på deras "eget vis". Det är ett vis jag gillar väldigt bra.

Exteriör

Commuter table

Restaurangen har ett stort långt bord i mitten, där gäster från olika sällskap blir bordsgrannar. Utmed väggarna finns även små 2-personersbord, där vi satt. I bordet finns en låda där meny och bestick förvaras.

Bordet - efter middagen

Meny och bestick i en låda i bordet

Hos Pubologi finns en 5-rätters meny samt möjliga tillägg - bl.a. den beryktade hamburgaren. Vi körde således menyn + burgaren. Till detta valde vi ett eklagrat Bourgogne.

Meny

Kvällens vin

Appertizer: Pilgrimsmussla

Menyföreställningen började med en sockersaltad och sotad havsaborre, med syrlig lökkräm, bränd gul lök, stenbitsrom och krasse. En väldigt god fisk, med de nu i mina restaurangsammanhang ganska vanligt förekommande rökta, brända och/eller sotade smakerna.

Sockersaltad och sotad havsaborre

Rätt nummer två vad en dovhjortstartar med syrad lök, gräslök, persiljeemulsion, friterad ostronskivling och friterade örter. Friterade örter? Ja, väldigt gott och passande den till denna utmärkta tartar där persiljeemulsionen var väldigt nära att ta över, men höll sig precis på rätt sida och gav en utmärkt touch.

Dovhjortstartar

Nästa rätt var en bakad torsk med svartrot bakad på glödbädd, hjärtmusslor, rostade mandlar, rökt beurre blanc, bränd purjolök och alger. Återigen en mycket bra fiskrätt med en utmärkt konsistens på torsken. De brända och rökta smakerna kom igen, mycket delikat.

Bakad torsk med svartrot

Efter torsken kom ankan, stekt, tillsammans med halstrad anklever, krämig svamp-duxelle, picklad kålrabbi, svartkål, smörstekt trumpetsvamp och ank-jus med Szechuan-peppar och lönnsirap. Helt enkelt en riktigt vällagad anka, med härligt pepprig sås. Troligen den godaste anka jag ätit (brukar dock inte välja anka så ofta).

Så var det dags för kvällens stora nummer, det jag mest sett fram emot: Burgaren. Och inte vilken burgare som helst, utan en träkolsgrillad grovmalen hamburgare av hängmörad ko, sesambrioche, Panceta Iberico de Bellota, tryffelmajonnäs, Manchego och picklad silverlök. Till detta Panko-lökringar. Hur var den då? Jo, burgaren på Pubologi är riktigt bra! Jag var först en smula orolig när jag insåg att det var väldigt många olika tillbehör på burgaren (många jag är väldigt glad i dock!). Vid första tuggan kändes det till en början lite mycket, men ganska snabbt insåg jag att smakerna passade mycket väl ihop. Burgaren var riktigt bra och det är svårt att jämföra den med min favorit Flippin på Flippin Burgers. Jag måste nog äta den några gånger till för att kunna ge ett adekvat utlåtande (då jag ätit Flippin 7-8 gånger tidigare).

Som avslutning kom en glass av karamelliserat ris, serverat med träkolsgrillat päron, sirap av Sake och Imo Shochu (!?), citron-Mascarpone, riskex och puffat vildris. En spännande dessert i flera olika konsistenser och temperaturer. Ett plus var att desserten inte var så särskilt söt.

Glass på karamelliserat ris

Pubologi är en avslappnad och trevlig restaurang med ett mycket kompetent kök. 5 rätter av så pass bra kvalitet för 550 kr måste anses prisvärt, med tanke på kvaliteten. Eftersom menyn ändras titt som tätt så kommer jag gärna tillbaka snart!

Osteria Francescana (***) - världens tredje bästa?

Typ av måltid: Lunch

Plats: Modena, Italien

Datum: 25 maj 2013

Mat: 9,0 av 10

Service: 8,0 av 10
Prisvärt: 8,5 av 10
Bäst: Ribsen och tortellinin
Guide Michelin: ***

The World's 50 best by San Pellegrino: 3 i världen
Övrig utmärkelse/rekommendation: Andy Hayler 19/20
Webbsida: http://www.osteriafrancescana.it

När vi var på en långweekend i Venetoregionen i somras passade vi på att ta en omväg på 4 timmar, på väg tillbaka till Malpensaflygplatsen. Vi kunde ju bara inte missa den känslige mannen i Modena, som blivit utsedd till världens tredje bästa restaurang, när vi var några timmar därifrån.

Väl framme vid restaurangen studsade jag lite på att dörren var låst och man fick ringa på. Ovanligt. Inredningen var väldigt elegant och sparsmakad. Restaurangen består av flera olika, mindre rum med 3-6 bord i varje. Alla servitörerna var så vitt jag minns män. Män i svart kostym, vit skjorta och svart slips.

Meny

Fint porslin

På menyn fanns a la carte samt tre avsmakningsmenyer - traditions, classics och sensations. Trots att jag läst om att sensations är restaurangens vassaste, så valde vi den enklaste avsmakningsmenyn traditions. Det fick räcka för dagens lunch.

Lunchen bestod av följande: Memory of mortadella sandwich, Prosciutto from Parma by F.IIi Galloni Langhirano, Massimo Spigaroli Culatello antica razza aged 42 months DOP, Traditional Modenese tortellini in cream of Parmigiano Reggiano, Tagliatelle with Bolgonese ragu, Mora romagnola ribs lacquered with traditional Balsamic vinegar of Modena och Warm and cold zuppa inglese.

Bröd

Memory of mortadella sandwich

Prosciutto from Parma by F.IIi Galloni Langhirano

Traditional Modenese tortellini in cream of Parmigiano Reggiano

Tagliatelle with Bolgonese ragu

Mora romagnola ribs lacquered with traditional Balsamic vinegar of Modena

Warm and cold zuppa inglese

Osteria Francescana är en väldigt trevlig restaurang och säkerligen är en av världens bästa. Bäst på menyn var ribsen och tortellinin. Absolut högsta världsklass. Skinkan var förstås inte heller att leka med...
För att få ut det fulla av restaurangen bör man nog dock välja sensations-menyn, där restaurangen visar sina allra vassaste prestationer. Mina skyhöga förväntningar uppfylldes till viss del, men efter 4 dagar med fantastisk italiensk mat innan detta besök, så behövdes något extraordinärt. Således hade nog sensations varit bättre. Jag tjuvtittade lite mot bordet bredvid där jag såg en amerikansk man som fick ett stort pilgrimsmusslaskal, i vilket det inte låg pilgrimsmussla, utan något helt annat. I sensationsmenyn går man utöver det normala.

Som helhet gillade jag faktiskt Caprice i Hong Kong en aning bättre, mycket på grund av den fantastiska servicen. Matmässigt var nog dock Osteria Francescana aningen vassare. Detta är ett ställe jag gärna besöker igen, och då för sensationsmenyn.

Fred's Foodtruck - genuint street food från mobilt gatukök

Typ av måltid: Lunch

Plats: Stockholm, Sverige

Datum: 5 november 2013

Mat: 7,5 av 10

Prisvärt: 8,5 av 10
Bäst: Pulled pork-köttet och chilisåserna
Guide Michelin: 

The World's 50 best by San Pellegrino: -
Övrig utmärkelse/rekommendation: -
Webbsida: http://www.fredsfoodtruck.se

Efter ett möte i centrala Stockholm var jag på väg till T-centralen och som av en slump stod Fred's Foodtruck och väntade runt hörnet. Jag bestämde mig omedelbart för att köpa en lunch to go.

Jag hade tidigare hört om Fred's Foodtruck men aldrig provat. Konceptet är en liten minilastbil som åker runt i Stockholm och står på olika platser dag för dag och serverar amerikanskinspirerat street food.

Kön var ganska lång, men gick ändå snabbt. Jag tog en Pulled Pork sandwich med cole slaw, äppelchutney och picklad rödlök.

Till sandwichen fanns även ett flertal starka såser att välja mellan. Jag provade att droppa på lite av två olika såser, bl.a. Ass kickin Cajun hot sauce.

Sandwichen var riktigt riktigt god. Ett fantastiskt gott kryddat pulled pork-kött som blev extra gott med de starka såserna och även coleslawen var super. Maten var så god att jag till och med glömde att fota den innan jag ätit upp halva!

Riktigt vällagat street food är tillsammans med exceptionell fine dining mina två favoritkategorier av mat. Jag kommer leta upp Fred's Foodtruck igen. Genom att följa deras Facebook-sida är det enkelt att se vart de står. 

Mathias Dahlgren Matbaren (*) - svenska smaker av mästarklass

Typ av måltid: Middag

Plats: Stockholm, Sverige

Datum: 30 oktober 2013

Mat: 9,0 av 10

Service: 8,0 av 10
Prisvärt: 8,5 av 10
Bäst: Fjällrödingen
Total nota: 900 SEK per person inkl dryck
Guide Michelin: *

The World's 50 best by San Pellegrino: -
Övrig utmärkelse/rekommendation: Dagens Industri 23/25, White Guide Mästarklass 88/100, Svenska Dagbladet 6/6
Webbsida: http://www.mathiasdahlgren.com/

En onsdag i slutet på oktober, det var första gången jag besökte Mathias Dahlgren, Matbaren. När jag lämnade restaurangen efter middagen var det första jag tänkte: "När ska jag boka ett bord nästa gång?". Det kommer inte dröja allt för länge, det kan jag lova...

Matbaren, bakfickan till prestigerestaurangen Matsalen, har ett intressant och lite annorlunda upplägg med endast mellanrätter på menyn. Gästerna rekommenderas beställa en rätt i taget, äta, känna efter om det önskas mer och därefter beställa en runda till. Detta är ett kul koncept om man inte är jättehungrig eller kanske just jättehungrig. Kombinationsmöjligheterna är många.

Väl till bords noterades en annorlunda, men trevlig dukning med bakbordsliknande underlägg, på vilka det låg en brun påse med dagens datum och underst en meny.

Dukning & meny

Innan maten tog vi ett glas champagne, Demarne-Frison Goustan. En 100% pinot noir, vilket vanligtvis inte är en favorit hos mig, då jag föredrar Blanc de Blancs. Detta var dock ett härligt, brödigt och komplext undantag. Rekommenderas!

Naturlig champagne på 100% pinot noir

Då det var dags att välja första rätt blev jag ganska ambivalent. Jag hade först tänkt börja med en pilgrimsmussla från Hitra, utanför Trondheim. I sista stund ändrade jag mig och valde istället en minutrimmad svensk fjällröding med pepparrot, endiv och citron. Det ångrade jag inte en sekund (utan att veta hur pilgrimsmusslan smakade dock). Detta måste varit en av de godaste fiskrätter jag ätit i Sverige, om inte den godaste. Lite sashimiliknande konsistens med små klickar av en majonnäsliknande godsak och smaken av lite brynt och bränt smör underst. Fantastiskt kombinerat!

Minutrimmad fjällröding med pepparrot, endiv och citron

Efter den underbara starten med rödingen var det dags att gå vidare. Märkligt nog valde jag fisk igen. Denna gång ångad torsknacke från västkusten med hollandaise, soja och friterad brysselkål. En väldigt spänstig torsk med härlig konsistens och välavvägda smakkombinationer. Ja, även denna en av de bästa fiskrätterna jag ätit i Sverige (brukar förvisso inte välja fisk så ofta). Till fisken tog jag ut svängarna rejält och beställde en öl (!?). Efter en diskussion med servitrisen valde jag Mathias Dahlgren Enbär no 1. Onekligen en fin match till torsken!

Ångad torsknacke från västkusten, hollandaise, soja och brysselkål

Mathias Dahlgren öl, Enbär no 1

Efter den härliga torsknacken var det dags för efterrätt. Eftersom jag vanligtvis väljer choklad när möjligheten finns försökte jag tänka annorlunda och valde "Citron, lakrits och morot" - creme och glass med råriven morot. Denna rätt bestod av en crème, på vilken det låg en bit citronglass och en bit lakritsglass. Över detta råriven morot och tunna "morotsblad". En ovanligt delikat kombination! Just att inkludera morot till en citron- och lakritsglass är ett tips jag ska ta med mig.

Citron, lakrits & morot

Måltiden började lida mot sitt slut och till kaffet fick vi lite madeleinekakor med hallonfyllning samt hemlagad fudge.

Madeleinekakor & fudge

Totalintryck: Matbaren är en väldigt kompetent och trevlig restaurang i en avslappnad miljö. Maten håller oerhört hög klass och jag vill påstå att innehåller på Matbarens meny är bland det bättre som kan förtäras i Sverige. Konceptet med mellanrätter i omgångar istället för en avsmakningsmeny är kul och gör också restaurangen mer tillgänglig. Servicen var mycket trevlig, men kanske jag hade önskat en något större uppmärksamhet till vårt bord mellan rätterna och när vi ätit färdigt. Allt i allt väldigt goda betyg och vitsord. Stark rekommendation!